Affektmärkning

Barn, känslor och affektmärkning är delar som är viktiga att ha kunskap om när vi möter barn i arbetet eller privat. Här kommer lite om det och vad vi kan göra för att stötta barnen i deras känslor.

När känslor tar över

När barn blir överväldigade av starka känslor – ilska, glädje, sorg, rädsla eller frustration – behöver de oss. Inte för att vi ska fixa känslan, utan för att vi ska hjälpa dem att förstå och hantera känslan. Det handlar inte om att de inte får känna känslan men de behöver få stöd att vara i känslan. Ett sätt vi kan hjälpa barnet är genom affektmärkning.

Affektmärkning – att sätta ord på känslan

När vi sätter ord på det barnet känner, blir känslan mer hanterbar.
Exempel:
“Du blev rädd när det small. Det lät högt och kom plötsligt.”
“Jag ser att du är ledsen. Du ville verkligen ha den bilen.”

Forskning visar att affektmärkning lugnar hjärnan: känslocentret (amygdala) minskar sin aktivitet och den del som hanterar språk och reflektion aktiveras. Med andra ord – känslan blir lättare att bära när den får ett namn. Det här gäller för oss vuxna men också för barnen, skillnaden är att barn ännu inte har namn för alla känslor och det är där vi vuxna behöver stötta dem; ge dem namn på känslan.

Samreglering – att dela sitt lugn

Men orden räcker inte alltid; vi kan behöva använda hela vår kropp för att stötta barnet. Samreglering innebär att vi delar vårt lugn genom kroppsspråk, tonfall och närvaro. En trygg blick, en lugn röst och att vi är nära kan vara som en fyr i stormen, som att barnet får låna vår trygghet tills den egna återvänder.

För högkänsliga barn – ett extra behov

Barn med högkänslighet reagerar starkare på intryck och känslor. För dem kan affektmärkning och samreglering kännas som en nödvändig livboj. Att få känslan bekräftad och benämnd på ett lugnt sätt ökar tryggheten i relationen för de barn som är högkänsliga.

Kom ihåg 🌱

Vi, vuxna, behöver inte vara perfekta. Det viktiga är att vi försöker sätta ord på känslan och stanna kvar tillsammans med barnet. Det är så grunden för självreglering och känslokompetens växer fram hos alla barn.

Nästa
Nästa

Revideringar i lpfö