Språk och känslor - hur det hänger ihop!

Mina två fokusområden i företaget är barns språkutveckling och högkänslighet hos barn. Dessa kan ibland uppfattas som separata, men jag ser dem som nära sammanlänkade.

Språket är grunden för så mycket – för lärande och för tänkande, men också för att kunna uttrycka behov, vilja och känslor. Det finns forskning som visar att när vi sätter ord på en känsla kan intensiteten av den minska. Detta fenomen kallas affektmärkning (eng. affect labeling), och det finns starkt stöd för det inom neurovetenskap.

Vad händer i hjärnan?

När vi sätter ord på vad vi känner (t.ex. “jag är arg” eller “jag känner mig ledsen”) sker en form av avlastning i hjärnan. Amygdala, som hanterar starka känslor och stress, blir mindre aktiv. Samtidigt aktiveras prefrontala cortex, hjärnans centrum för språk, reflektion och självreglering.

Det betyder att språket hjälper till att reglera känslor – bara genom att vi sätter ord på dem.

Barn och känslospråk

Barn har ännu inte ett stort ordförråd och inte alltid förmågan att förstå vilken känsla de känner. Därför blir vi vuxna avgörande för barnens affektmärkning. När vi hjälper barn att sätta ord på sina känslor, minskar ofta känslans kraft, och vi ger barnet ett språk för att förstå och hantera sin upplevelse.

Samtidigt ger vi dem orden för känslan, vilket hjälper dem att på sikt själva kunna uttrycka sina känslor.

För högkänsliga barn – extra viktigt

För högkänsliga barn är detta särskilt viktigt. De upplever ofta känslor starkare, reagerar djupare och påverkas mer av sinnesintryck än andra barn. Att få hjälp att sätta ord på sina känslor kan skapa trygghet, minska känsloöverväldigande och ge de högkänsliga barnen en känsla av att vara förstådda. Språket blir ett ankare i det känslomässiga landskapet.

Vuxnas närvaro gör skillnad

Det handlar inte bara om vad vi säger, utan hur vi säger det. När vi sätter ord på ett barns känsla med närvaro, mjukhet och respekt, förmedlar vi att känslor får finnas – och att barnet inte är ensam med dem. På så vis bygger vi emotionell trygghet och tillit.

“Det verkar som att du känner dig arg. Det är okej att känna så när något inte blir som du tänkt.”

När språk och känslor får samspela, hjälper vi barnet att förstå sig själv och bygga inre trygghet, självkännedom och goda relationer hos barnet.